Avgör själva, här är lite bilder som jag tog igår:
Rabatt med tulpaner på sjukhusområdet.

Busstationen på Södervärn
På väg mellan Malmö och Lund

Synen som mötte mig vid Lunds central

Våren börjar så sakteliga kännas i luften nu. Det var dimma igår, idag har det varit omväxlande regn och sol, men ibland riktigt vackert. Ikväll har jag min "lediga kväll". Det innebär att jag inte har någon PBL att plugga till. Så ikväll ska jag öva lite cello och eventuellt gå på Credo. Annars så är det mycket som känns stressigt i tillvaron just nu, hade en tuff dag igår med för mycket att göra. Så det gäller att ta vara på sina lediga stunder.

På begäran tänkte jag också förklara det här med Malmö och hur det funkar. Jo efter tre terminen delas kursen upp i två bitar. En Lund-grupp och en Malmö-grupp. Jag hamnade i Malmö-gruppen trots att jag valt Lund, eftersom det var ojämnt antal. Jag är nu placerad i Malmö resten av utbildningen såvida jag inte lyckas byta.

Ni som har möjlighet får gärna titta in på någon av Akademiska kapellets konserter på lördag (Malmö, Johanneskyrkan 15.00) eller söndag (Lund, Universitetsaulan 18.00) Vi ska spela tillsammans med universitetsets kör. "Dona nobis pacem" heter verket och är ett riktigt spännande verk som pendlar mellan krig och fred. Varmt välkomna!

Ha det gott alla!

Jaha, så är man ännu ett år närmare döden. 21. 21. Smaka på det. 21. Ja, inget särskilt va'? Har förhoppningsvis 3/4 av mitt liv kvar, och 21 innebär inget speciellt lagligt eller känslomässigt, det är bara en siffra. Men en födelsedag är väl ändå en födelsedag, särskilt här i Colombia, jag lyckades få ner det till att inte skulle bli något större evenemang av det hela, man blir ju lite skrämd efter man varit på 31års-kalas som kalaset jag berättade om i min förra blogpost.. Hursomhelst, så här såg en av de två tårtorna vi förtärde under dagen ut:




Sin födelsedag är ju något man vanligtvis firar med sina nära och kära, här blev det tillsammans med mina närmaste (iaf geografiskt sett). Känns lite konstigt att bara vara omgiven av folk man inte ens känt i 4 veckor, inte en enda familjemedlem/gammal vän.. men det gick bra ändå (även om det ser ut som om jag lägger näsan i blöt (eller i smeten kanske?), så gör jag det inte).


Meeeen.. om nu födelsedagen är något man vanligtvis firar med nära och kära, så bör ju min födelsedag automatiskt få mig att minnas dessa, troligtvis du som läser dessa rader. Hur var det nu.. när man tänker på något som man tycker väldigt mycket om, men som man för stunden inte kan få, så då "saknar" man väl? Jajjemen, saknad. Förresten, för de som inte fattat så är detta delen av blogen som behandlar delen av rubriken som lydde "(och emo moments)". Anyways, även fast man försöker vara en stor pojke och fast man försöker med att dra upp stora leendet hela tiden, så har man ju sina stunder då man verkligen längtar hem... (Ja, jag är inte så manlig som ni trodde.) Dessa stunder är ofta stunderna av språkförbistring, när min spanska brister, och när Colombianernas engelska brister, men inte bara dessa stunder, utan det kan ske närsomhelst, när något sker som man kan dra minsta lilla paralell till någon/något speciell/speciellt hemifrån så kan dessa känslor hugga till. Då är det bara till att gå hem och titta på lite bilder på datorn, eller kanske ringa till Sverige. Det hjälper verkligen att ha något sådant att fly till, när man är trött på att hela tiden vara fokuserad och anstränga sig för att hänga med i spanskan och lära känna nytt folk hela tiden. Suck.. Jaja, det är bara att bita ihop och försöka att ändå njuta av tiden här. Men jag tror att det kommer vara med blandade känslor jag far hem till Sverige igen efter terminen här, jag kommer sakna Barranquilla och Colombia, men jag kommer nog (särskilt i början) att mest av allt vara lycklig över att vara hemma i trygga, tråkiga Sverige!

//Anton "emo" Israelsson

PS: Misstolka mig inte, jag trivs här. Men jag gillar att kramas, och här så är det bara kindpussar som gäller, och de känns så opersonliga!

Jo i onsdags så var det Valborgsmässoafton. Det var dagen då det var många studenter i stadsparken. Jag som inte kände mig manad att supa kollektivt valde att som ordentlig student gå på föreläsning och sedan gå hem och städa. På kvällen så gjorde vi pastasallad med rostbiff tillsammans några stycken på korridoren och sen gick vi till stadsparken för att se på elden som skulle tändas. Men vi hann inte längre än att lyssna på kören innan vi var tvugna att avvika för att hämta Elin på tåget. Men inte var de ledsna för det:

Kvällen avslutades med att se på guldkompassen som var en helt ok film, även om den på vissa icke nämnda personer verkade vara hysteriskt kul.

Torsdagen var förstamajdagen. Det innebar bland annat en promenad ut i regnet med Elin och en kopp dyr varm choklad på café. Mysigt var det i alla fall.


Senare på eftermiddagen blev det ju i alla fall uppehåll och kl 17.15 bar det av till Lundagård för att få bra platser inför studentsångarnas vårsjungning. Och om ni såg på TV då så kan det hända att ni såg oss. Men det är ju inte alls säkert, med tanke på hur många som var där, och vår ringa längd.



Igår åkte jag och Elin till København. Landet i väst. När vi kom dit var det underbart soligt väder och det var det när vi åkte hem också, men däremellan var det en del ösregn. Vi besökte många affärer, men det blev inte så särdeles många inköp. Jag köpte ett par skor i alla fall. Vad vi lyckades med annars var att äta en fantastisk Frukostbuffé (frukost betyder lunch på danska). Den innehöll en massa vegetariska specialiteter till exempel pizza, spenatlasagne, olika grönsaksröror, spagetti och tomatsås, falafel, majs. Vi gjorde även ett besök i Vor Fru Kirke, domkyrkan i Köpenhamn. Det var helt fantastiskt! Så stor skillnad mot den shoppinggalna mentaliteten utanför.
Man skulle kunna sammanfatta vår tripp med att: Vi gick omkring en hel del och fick alldeles lagom ont i fötterna.

Naturen är levande.
För en vecka sen såg det ut så här i Lund:

idag såg det ut så här:



Jag kan bara konstatera att det är vackert.

Det är lätt att bli fiolosofisk en dag som denna. Det är också lätt att låta bli att plugga. Det måste bero på vädret. Jag och Angelica tog oss en promenad i solskenet och hittade till vår stora lycka ett naturreservat inte så värst långt härifrån. Se och njut!

Idag är det fantastiskt väder i Lund! Så fantastiskt att jag började baka bröd. Himmlen är alldeles blå och man blir alldeles varm i hjärtat bara av att titta ut. För er som inte känner till de sydliga trakterna kan jag berätta att våren verkligen är på gång. Små blommor i gräsmattorna börjar titta fram och gräsmattorna börjar bli knallgröna (de har ju varit gröna hela vintern, men nu är de gröna på riktigt). Jag blir alldeles till mig av det vackra i naturen, men mina vänner tittar konstigt på mig och verkar tycka att det är väl ingenting att hetsa upp sig över, blommor har vi väl sett förr.

Till alla som bor norr om snögränsen vill jag bara säga, njut av vinern så länge ni har den. Våren är på väg.

AD-droppar hör till alla föräldrars dåliga samvete. Det kan inte vara speciellt svårt att komma ihåg dessa fem små droppar som dagligen ska intas men alltför ofta glöms de bort. Olivia tog tog nyligen saken i egna händer och drack AD-droppar direkt ur flaskan. (http://home.swipnet.se/~w-53461/Droppar/) Vilka konsekvenser kommer av att dricka en halv flaska AD-droppar? Mina tankar går direkt till Obelix (i Asterix) som när han var liten trillade ner i en gryta med trolldryck och sedan den dagen är ofantligt stark. Kommer Olivia nu få stålmannensyn eller vilka konsekvenser kan det bli? Kom med lite förslag. http://www.comedix.de/lexikon/db/obelix.php

Min gode broder på söder har konstaterat att stadsbarnen förmodligen träffar mer djur än de barn som växer upp på landet. Än en gång är det stadsbors dåliga samvete som styr och man gör allt för att barnen ska träffa diverse djur. Under de senaste veckorna har vi flitigt besökt diverse parklekar med djur, dammar med fåglar samt krönt djurskådandet med besök på skansen. I Stockholm är allt lättillgängligt och relativt nära och Stockholm får ett högt betyg vad det gäller närhet till djur, åtta leguaner av tio, det som jag saknar är lite dinosaurier och kossor.  

Ett hett tips vad det gäller djur och bra arrangerad park är Bandängen i Bandhagen. Parken har bra med gungor och andra lite nytänkande lekställningar samt djur och inte allt för mycket folk.

En reflektion gällande sthlm:s alla lekparker är att ett smålandsföretag (Aneby) har fullständigt monopol på klätterställningar och annat. I varje lite lekpark i detta avlånga land så finns det garanterat grejer från Hags. Hags gör helt klart bra grejer och är väl värda sin framgång men jag stör mig lite på likformigheten och monopolställningen. Kan någon tipsa om ett ställe utan Hagsprylar. Till ni kommer med ett tips så fortsätter jag med glädje att gunga den dagliga obligatoriska halvtimmen på Hags gungälg placerad precis utanför vår trädgård. http://www.hags.se/aboutus.asp?land=se&link=1. Förutom alla parker så är det naturligtvis skog och mark som regerar totalt, skaparen är rätt duktigt på det där med att arrangera gigantiska och innovativa lekparker, inget slår attribut som t.ex. myror.

Slutligen ett stort grattis till alla nykomlingar som pluppat ut i vår närhet under den senaste månaden! Hoppas på att de snart visas upp på den traditionsenliga torsdagsgruppen i kyrkan.

för ett år sedan bestämde jag mig för att springa vårruset i luleå 2007. för sex veckor sedan började jag på allvar gå in för femkilometersloppet och skulle ha klarat det galant i morgon.. om det inte var för en nedrans förkylning som verkar ha hyrt in sig utan tillåtelse i mitt huvud. jag har seriöst funderat på vräkning men vet inte riktigt vilka konsekvenser det blir av det. nåväl, det är väl bara att inse att jag får vänta ett år till eller ställa upp i någon annan tävling, vårruset är ju inte världens största, men en liten push att komma igång o springa.

.

jag är klar i skolan nu och väntar på att min ovälkomna hyresgäst (som dessutom inte betalar hyra) ska försvinna så jag/vi orkar ta tag i städningen. det är ju mest mina saker/kläder som ligger utspridda så därför är det väl mest mitt ansvar att det blir av. som tur är har jag veckan som kommer på mig och ska ladda upp med mitt bästaste röjjarhumör inför städdagen. på lördag åker vi till abisko och då vill vi alla att det ska vara fint här hemma.

.

jag orkar nog inte så mycket mer idag än att ligga i soffan och tycka synd om mej själv för jag är ett offer för vårinflyttarens våld och smittsamma sjukdom. suck. jag kunde inte ha gjort något annorlunda och då får man per automatik tycka synd om sej själv samt ösa missnöje över det man missar: jag hoppas på regn, hagel och stormbyar i Luleå klockan 19.00 på måndag kväll!

.

men jag har sprungit längre än vårrusets sträcka så det så. därför vet jag att det hade gått galant!

.

grattis på morsdag också ni som är mammor, men mest till min mamma.

Sådärja, det måste ha blivit nåt skumt, nyss kunde jag inte skriva åäö..

Det hällregnar ute. Ångrar lite att jag inte hade mer karaktär och tog en promenad tidigare idag. Fastnade istället framför datorn och började gräva bland våra digitalfoton. Har länge tänkt slänga upp lite gammbilder här, och nu har jag satt igång. Både från mobiler och 'riktiga' kameran, så det är ingen idé att hetsa upp sig över kvalitén. Det är bara kul att ha lite minnen sorterade här, det är ju som en slags dagbok det med.

Förövrigt har det varit riktigt bra väder på sistone och all snö är borta sedan ett tag. Nu har det till och med börjat petas lite i rabatten. Trädgård är ju så bra på våren, och det blir bara bättre och bättre nu när vi äntligen känner att sommaren är på G. Vi har förresten fått hjälp av fadern att kapa ner några björkar på Ts tomt, så nu är utsikten bättre än någonsin. Grillat har vi hunnit med också, två gånger faktiskt! Jajjemen, det gäller att passa på!

Har nyss ringt Rekrytema angående en jobmatch-analys jag nyligen gjort. Märklig grej måste jag säga, där sitter nån snubbe och påstår en massa saker om mig då (utifrån de 200 frågor jag besvarat). Men det var i alla fall lite intressant. En hel del kan jag faktiskt känna igen mig i, medan annat kändes lite mer 'jasså' (som i 'jag känner mig skeptisk'). Undrar hur någon annan (rekryteraren) uppfattar det hela? Och framförallt, hur uppfattas jag? Ååååh, jag blir galen. Jag hoppas jag har flyt nu, när det är så nära. Det skulle kunna bli riktigt, riktigt bra. Fram tills jag får veta gäller det att hålla sig sysselsatt så man inte fastnar i grubblerier. Nu är det ju inte mycket jag kan göra. Det är liksom bara att gilla läget och ta det som det kommer. Men jag hoppas!

Förövrigt har Frizonbiljetter inhandlats. Men det är också det enda inplanerade. Jag vet ju som inte hur det kommer se ut. Det blir nog bra hursomhelst. Och vi har ju alltid båten. Det blir som en ny grej, känns väldigt spännande och kul. Måste bara få upp den från Rimforsa först.. :P Båtplats är i princip fixat. Så nu är det väl lika bra att börja bygga bryggan kanske.

Tror inte jag skrivit något om påskhelgen? Iallafall så var det en bra grej på de allra flesta vis. Hann även träffa flera goda vänner jag saknat. Det var härligt. Pizza-festen med bönegruppen var förresten inte dum den heller. Och på tal om bra skit, SM-guld någon?! Alltså, vilken fest det blev..

Nu har regnet lugnat sig lite, tro om det blir en promenad mot blåsipporna eller en cykeltur i vardagsrummet? (Ja, på motionscykeln alltså.) I vilket fall måste det ätas. Hungern kallar!